Igår kom värmen, skulle ta en fika på stan & rotade igenom garderoben efter förra årets sommarkläder.Insåg bara med en blick att kjolen var för liten.Det resulterade i att jag bankade huvudet mot toadörren i vild frustration.Hatar att behöva lära mig allt på nytt, att tvinga mig själv att äta & behålla maten.Vissa kvällar ligger jag som ett barn i sängen brevid sambon & hulkar; Jag vill inte ha maten i magen.Rent förnuftsmässigt förstår jag att det i ett längre perspektiv inte spelar någon roll med några kilon hit eller dit men här & nu hatar jag att känna magen svämma över.Det gick bra på "kursen" idag, maten kändes ganska ok men nu är det som att den bara vill upp.Det kommer över vänner på middag ikväll, känner mig streead över matplaneringen, vad vi ska äta & hur jag ska klara det...Nåja, det får helt enkelt gå.Bye..

 

Julia

16 oktober 2012 07:04

Hej bitchen!
Det bärkar som om du har drabbats av aneruxia i ditt fall. Jag råder dig att söka upp en doktor så snart som möjligt så att det inte blir värre för att i värsta fall om det går för långt kan man då! Det finns en massa med hjälpmedel och om du inte vill berätta det här för dina föreldarar så kan du besöka upp en doktor själv kanske ta med en kompis som inte tjallar...
Men det bästa är att gå själv ellr om du har nån sora syter elr store bror men om han/hon kmr tjalla så GÅ SJÄLV!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dagen då allt handlade om mat... Har förstått att jag utan rutiner inte kommer att klara detta. Tog hjälp av grannen igår och skrev både matlista & vekoplanerade middagar. Idag var det dags att sätta planen i verket. Åkte och storhandlade, blev t...

Första bloggen... Lika bra att lägga korten på bordet. Bulimi & kampen för ett normalt liv, är vad mina texter säkerligen kommer att handla om mest här. Dagen har varit extremt smärtsam, andra veckan på behandlingen & efter att ha fasat hela helge...